Först ut i september kommer boken Redirect: The Surprising New Science of Psychological Change av Tim Wilson. I boken ska Wilson prestera en effektiv metod för personlig och social förändring som han kallar story-editing. I korthet handlar metoden om att små förändringar kring hur vi tänker på oss själv kan resultera i stora förändringar på vårt beteende och vårt välbefinnande.

Nästa bok, Willpower: Rediscovering the Greatest Human Strength,  är skriven av Roy F. Baumeister och John Tierney. Baumeister har ägnat en hel del forskning åt att försöka förstå hur vi kan utveckla vår viljestyrka. Att bli mer viljestark och stå emot kortsiktiga belöningar är något de flesta av oss eftersträvar. I boken utlovas handfasta tips på hur man kan utveckla sin viljestyrka baserat på forskning.

Den sista boken lanseras i oktober med titeln Thinking, Fast and Slow.  Boken är skriven av Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Mycket av Kahnemans forskning har handlat om att förstå hur vi tänker. Kahneman delar in tänkandet i två system, ett automatiskt snabbt system som styr våra omedelbara reaktioner och vår intuition. Ett långsamt manuellt system som som vi använder när vi göra rationella överväganden och kalkyler.  I boken beskriver Kahneman hur de två system påverkar hur vi fattar beslut och i vilka situationer vi bör förlita oss på respektive typ av tänkande.

För att höja sin lyckonivå, speciellt på lång sikt, behöver man antagligen förr eller senare jobba med någon form av personlig utveckling. Hur detta ska gå till finns det olika recept på. En bra grund att utgå ifrån är Dan McAdams teori om personlighetens tre nivåer.

Jag ska i fyra inlägg här på bloggen gå igenom var och en av dessa nivåer och försöka dra slutsatser kring vilken betydelse dessa har för en långsiktig lyckosträvan. Inläggen kommer bli ganska långa men jag hoppas att det är värt tiden det tar att läsa dem. Idén till dessa inlägg såddes när jag läste Daniel Nettles bok ”Personality”. Det är kort och gott en av de bästa böcker jag någonsin läst och jag rekommenderar alla som är intresserad av psykologi och personlig utveckling att läsa den. Den tillför vetenskaplighet till ett område som är fullt med spekulation och lättsmälta självhjälpsböcker.

Personligheten har en väldigt genomgripande betydelse för alla aspekter av våra liv men jag kommer här att fokusera på dess betydelse för ett lyckligt liv.

Personlighetens första nivå – Big Five

Låt oss börja med personlighetens första nivå. Här ligger enligt McAdams de fem stora personlighetsdragen. Modellen sammanfattar en människans personlighet i fem olika drag: ”öppenhet för nya intryck”, ”samvetsgrannhet”, ”extraversion”, ”vänlighet” och ”emotionell stabilitet”. Dessa fem begrepp används här i en vetenskaplig mening inte helt identisk med vardagsspråket. Nedan följer därför en mycket kort beskrivning av varje drag hämtat från wikipedia (jag har gjort vissa korrigeringar):

Öppenhet för nya intryck: en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.

Samvetsgrannhet: en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.

Extraversion: en tendens att ofta uppleva energi, positiva känslor, självsäkerhet och att söka stimulans och andras sällskap

Vänlighet: en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.

Emotionell stabilitet: en tendens att sällan uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet;

De fem stora dragen är oberoende av varandra. Att en person i hög grad är samvetsgrann säger således inget om hur extrovert eller öppen personen är. Utgångspunkten i modellen är att vi alla befinner oss någonstans på en glidande skala för varje drag. Olika personer kan alltså vara mer eller mindre emotionellt stabila mer eller mindre vänliga och så vidare. Vars på skalan varje individ befinner sig är dock ganska stabilt genom olika situationer och livsfaser, därav benämningen ”personlighetsdrag”. De fem dragen påverkar hur vi tänker, känner och beter oss på den mest grundläggande nivån.

De  fem stora personlighetsdragens struktur har man funnit i över 50 olika mänskliga kulturer och flera av dragen har även påträffats bland andra djur. Att vi skiljer oss åt avseende dessa olika dragen beror bland annat på att olika personlighetskonfigurationer varit fördelaktiga i olika miljöer under den mänskliga evolutionen. I en otrygg miljö med livshotande faror som väntar runt hörnet har exempelvis en låg grad av emotionell stabilitet varit fördelaktigt. Att ofta uppleva ängslan och oro har i dessa miljöer varit fördelaktigt eftersom dessa känslor signalerar att vi bör vara på vår vakt.  I andra miljöer har det varit särskilt viktigt att vara vänlig mot medmänniskor och så vidare. De flesta forskare hävdar alltså att de fem dragens utveckling kan förklaras mot bakgrund av Darwins teori om det naturliga urvalet. Drag som varit fördelaktiga i en viss miljö har levt vidare och förts vidare till nästa generation.

Delvis genetisk bestämda

De flesta studier tyder på att de fem stora personlighetsdragen i hög grad är genetiskt betingade. Åtminstone 40-50 procent av variationen i dessa fem personlighetsdrag kan föras tillbaka till generna. Vad den resterande delen av variationen beror på finns det väldigt lite vetenskaplig kunskap om. Det man kan konstatera är att gängse idéer om att socialisationen i hemmet spelar en roll inte har fått något starkt stöd. Antagligen spelar unika livshändelser och mer eller mindre slumpmässiga faktorer in för att förklara den del av variationen som inte beror på gener.

Vissa forskare menar att mycket tidiga upplevelser i bardomen eller på fosterstadiet även kan spela in. Faktorer såsom om modern utsatts för mycket stress när barnet låg i magen skulle exempelvis kunna göra barnet mindre emotionellt stabilt. Idén är är att mammans stresshormoner signalerar till barnet att miljön utanför är farlig. I en sådan miljö fyller en ängslig och orolig personlighet således en viktig överlevnadsfunktion. Studier på råttor bekräftar en sådan justering av personligheten på fosterstadiet. Men det vetenskapliga stödet för att detta även gäller på människor är ännu begränsat.

Överlag kan vi  konstatera är att de flesta av de faktorer som bestämmer hur vi står oss på de fem dragen står utanför personlig påverkan. Vad vi har för gener och vad som hände under en mycket tidig bardom  kan vi inte kontrollera.  Våra grundläggande personlighetsdrag är alltså i hög grad bestämda redan från tidig ålder. Vi återkommer till detta i slutet på inlägget.

De fem personlighetsdragen påverkar hur vi automatiskt känner, tänker och beter oss

Viktigt att känna till är att de fem stora personlighetsdragen påverkar det man inom psykologin kallar det automatiska systemet. Andra begrepp som instinkter och intuition brukar ibland också användas för att beskriva detta system. Teorier om att vi har en undermedveten del av psyket går även relatera hit. I korthet handlar det om hur vi reflexmässigt tänker och känner i olika situationer. En person som har lågt grad av emotionell stabilitet kan exempelvis känna en stark oro varje gång en deadline på jobbet närmar sig, eller när en främling kommer fram och börjar prata på stan. Dessa känslomässiga reaktioner kommer i regel snabbt och automatiskt, utan att hon kan kontrollera dem speciellt mycket. En person med hög emotionell stabilitet kanske istället agerar med ett lugn i situationerna ovan, utan att hon medvetet behöver bestämma sig för detta. Dessa automatiska reaktioner reglerar inte bara känslor utan även tillhörande tankar och beteenden. Dessa känslor, tankar och beteenden påverkar varandra i ett komplext samspel.

En utåtriktad person blir på väldigt bra humör när hon får höra att hon är bjuden på en stor fest. En introvert person som får samma erbjudande blir kanske glad men inte lika upprymd och energifylld. En person som har hög grad av målmedvetenhet har inga större problem att undvika godsaker för att hålla vikten. En person med låg grad av målmedvetenhet har desto svårare att inte ge efter för impulsen att äta kakan. Detta är några enkla exempel på hur de grundläggande personlighetsdragen mer eller mindre automatiskt påverkar våra reaktioner till vad som händer oss.

Personlighetsdragen påverkar även hur vi känner, tänker och beter oss i stunder då ingen uppenbar yttre händelse inträffat. Exempelvis kan personer som har låg emotionell stabilitet (neurotiska personer) ibland känna sig illa till mods och deprimerade utan påtaglig anledning. Även om det i normalfallet brukar inträffa något som triggar känslorna.

Vilka personlighetsdrag är viktigast för lyckan?

Tre av de fem stora personlighetsdragen har i lyckoforskningen visat sig särskilt viktiga för lyckan.  Dessa är i viktighetsordning: emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet. Att ha högt på dessa drag grad är alltså i genomsnitt lyckobefrämjande enligt en mängd studier.

Det brukar ibland sägas att vår lyckonivå delvis är genetiskt bestämd. Den senaste forskningen tyder på det inte finns någon speciell lyckogen. Det är snarare så att specifika gener reglerar de tre personlighetsdragen ovan som i sin tur påverkar vår lyckonivå. Dessa tre personlighetsdrag påverkar betydligt mer av vår lyckonivå än gängse mått på yttre livsvillkor. Enligt mina egna analyser förklarar de tre personlighetsdragen ungefär 3 till 5 gånger så mycket av variationen i människors lycka i jämförelse med socioekonomisk status och civilstatus.

I vissa studier har man funnit att dragen öppenhet och vänlighet också påverkar lyckan. Öppna och vänliga personer har i dessa studier visat sig vara något lyckligare än de som har lågt på dessa drag. Men sambanden är i regel svaga och har inte påträffats i alla studier. Detta är skälet till att jag tonar ner betydelsen av dessa drag för den personliga lyckan.

Hur påverkar då graden av emotionell stabilitet,extraversion och samvetsgrannhet lyckan?  Lite förenklat kan man säga att emotionell stabilitet reglerar nivån av negativa känslor, extraversion nivån av positiva känslor. Personlighetsdraget samvetsgrannhet har ingen direkt koppling till vårt välbefinnande på detta vis. Istället påverkar det lyckan mer indirekt, genom att personer som har hög grad av samvetsgrannhet är bra på att uppnå långsiktiga mål.  Något som i sin tur gör dem lyckligare. Personer som har låg grad av samvetsgrannhet är impulsiva och gör ofta det som känns bra för stunden även om detta kan vara destruktivt för långsiktig måluppfyllelse och lycka.

Personlighetsdragen är stabila och svårföränderliga

Går det att förändra våra grundläggande personlighetsdrag? Eftersom dessa har en så stor betydelse för lyckonivån borde man väl lägga in stöten här? Det finns delade meningar om detta. Vissa forskare, som evolutionspsykologen Daniel Nettle, menar att det mer eller mindre är omöjligt att förändra personlighetens första nivå. Att bli mer extrovert, emotionellt stabil och samvetsgrann är svårt eller kanske omöjligt på grund av det är genetiskt programmerat i oss på förhand. Andra forskare är mer positiva och menar att forskningen kring hjärnans plasticitet ger stöd för att det nog går att förändra. Socialpsykologen Johanthan Haidt menar att SSRI-antidepressiva är den enda vägen för att förändra graden av emotionell stabilitet och extraversion. Jag tror ingen forskare verkligen vet svaret på dessa fråga ännu.

Även om det finns delade meningar kring möjligheten att förändra personlighetsdragen tror jag vissa slutsatser går att dra med viss säkerhet. Även om våra grundläggande personlighetsdrag skulle gå att förändra finns det inget som tyder på att det går att göra snabba och stora förändringar på detta område. Är man väldigt introvert kan man knappast räkna med att någonsin bli väldigt extrovert. Möjligen kan man bli något mer extrovert efter några års träning. På det stora hela tror jag därför att man inte bör rikta in sin personlighetsutveckling på att förändra sitt läge på de fem stora personlighetsdragen. Som vi ska se tror jag att det finns ett betydligt större utrymme på personlighetens andra nivå. Nivå två handlar om hur dessa personlighetsdrag kommer till uttryck och hur man kan hantera dem. Mer om detta i nästa inlägg.

De fem dragen viktiga för självkännedom

Även om det är svårt att förändra de fem stora personlighetsdragen tror jag det är bra att känna till hur man ligger till på dessa olika drag. En grundläggande självkännedom är inte minst viktigt för att förändra andra delar av personligheten som är lättare att förändra. Det är också spännande och roligt att i sig att fundera på vem man är.

Det kan vara viktigt att tänka på att även om vissa av de fem personlighetsdragen påverkar välbefinnandet betyder det inte man kan säga att vissa människor har en bättre personlighet bara för att de har högt på de lyckobefrämjande dragen. Det finns många exempel på personer under historien som varit både introverta och neurotiska och som använt sig av dessa drag för att uträtta stor konst, forskning och många andra saker. Det kanske inte var så glada och lyckliga jämnt och ständigt men de uppnådde andra värden. Hur bra en viss människas personlighet är beror helt på vad vi värderar som viktigt och på vilket område vi pratar om. Man kan ha som utgångspunkt alla dragen har fördelar och nackdelar och se på det hela med en prestigelös, icke-värderande attityd.

Steg ett i personlighetsutvecklingen utifrån detta perspektiv handlar inte om en konkret förändring i sig. Syftet är snarare ökad självkännedom som senare är en viktig komponent för en konkret förändring. Att tänka på sig själv i termer av de fem stora dragen är bra verktyg på vägen. På hemsidan Signal Patterns kan man göra tester med feedback kring de fem stora dragen. Jag rekommenderar att göra testet där. Ett ännu bättre test, som dock tar länge tid, finns på facebook och heter mypersonality. Man kan också göra ett annat big five-test här.

För att illustrera hur ett test kan se ut ser ni min personlighetsprofil i grafen nedan. Testet gjorde jag på signal patterns hemsida. Utifrån mina självskattningar så är jag tämligen vänlig och stabil, jag har medelhögt på extraversion och öppenhet. Jag är också ganska impulsiv  (låg samvetsgrannhet).

Utifrån detta test borde jag vara ganska lycklig eftersom jag sällan är ängslig och orolig (emotionellt stabil) och i alla fall ganska extrovert. Det som drar ner min lyckonivå något är att jag ganska impulsiv. Dessa prognoser stämmer faktiskt rätt bra med hur mitt dagliga välbefinnande ser ut. På en tiogradig skala skulle jag nog säga att jag oftast ligger på 7-8.  Hade jag haft högre på samvetsgrannhet hade jag antagligen inte skjutit upp saker lika mycket och varit bättre på att få till olika positiva vanor, som att meditera. Detta skulle göra mig i alla fall något lyckligare. Likaså hade jag nog varit ännu lyckligare om jag varit mer extrovert.

I nästa post kommer jag ge en introduktion till personlighetens andra nivå. Det är också den nivån som är mest intressant ur ett förändringsperspektiv. Jag kommer då också gå in på hur man kan dra nytta av de fem dragen för att utveckla och dra nytta av den personlighetsprofil som man har.

Filip Fors

Nytt inlägg på lyckobloggen.

Ny post på lyckobloggen.

Idag bloggar jag på lyckobloggen om kritiken av poppsykologi och självhjälpslitteratur. Läs inlägget här.

Aftonbladets musikkritiker Markus Larsson har satt ihop en Spotifyplaylist med hans ”all-time” favoritsoullåtar. Lär mer om listan här och lyssna på spellistan via Spotify här. Min musiksmak formades mycket av Per Bjurman och Markus Larsson krönikor och recensioner under tonåren. Det var då jag fastnade för Soulmusik och det är fortfarande min favoritgenre.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om soul, musik, spotify, listor

Läs inlägget här.

Världen blir sämre och sämre
Tvärtemot vad många människor fortfarande tror har världen blivit en oerhört mycket bättre plats under det senaste århundradet (i alla fall för människorna). Krigen har minskat radikalt, andelen av världens befolkning som lever i absolut fattigdom har minskat enormt. Folkhälsan och livslängden har stadigt förbättrats. Andelen människor som uppger sig vara nöjda med livet och lyckliga har även ökat i de flesta av världens länder . Se Steven Pinkers TED-föreläsning om minskningen av krig och våld här, Hans Roslings TED-föreläsning om förbättringen av folkhälsan här. Läs mer om ökningen av välbefinnande här.

Sjukvården har stor betydelse för folkhälsan
Det finns en utbredd föreställningen om att sjukvården är en väldigt viktigt samhällsinstitution. Sjukvården utgör ofta en het politiskt fråga, en av de hetaste. Det klagas ofta på att sjukvården får för lite resurser. Detta trots att man inte verkar finna något stabilt samband mellan hur mycket pengar ett land spenderar på sjukvård och hur god folkhälsa medborgarna har. Icke-sambandet gäller i båda rika och fattiga länder och även bland Amerikas stater.  Icke-sambandet bekräftas även i ett kontrollerat experiment som gjordes i USA på 1970-talet. Det finnas massor av faktorer som påverkar människors hälsa men sjukvården verkar inte vara den mest avgörande. Nationalekonomen Robin Hanson hävdar att sjukvården inte gör någon genomsnittlig nytta för folkhälsan utöver en viss miniminivå. Läs mer om detta här. Hanson blir intervjuad om frågan här.

Människors personlighet formas primärt av uppfostran och närmiljön
”Tabula rasa” är fortfarande en ganska utbredd föreställning bland samhällsvetare. Tvillingstudier visar dock att den likhet som finns mellan föräldrar och barns personlighet beror på att barnen och föräldrarna delar samma gener. Enäggstvillingar som uppfostras i samma familj är inte mer lika varandra än enäggstvillingar som skiljts åt vid födseln och uppfostrats i olika familjer och sociala klasser. Forskningen tyder på att det som är mest avgörande för hur en människas personlighet utvecklas är det genetiska arvet samt den omgivande samhällskulturen, inte föräldrauppfostran. Se Steven Pinkers TED-föreläsning om myten om ”tabula rasa” här.

Socioekonomisk status är den viktigaste förklaringsfaktorn till hur människor mår
Samhällsvetare, speciellt sociologer och nationalekonomer utgår ofta (underförstått) från att människors inkomst, utbildningsnivå och sociala klass har en väldigt stor betydelse för hur människor mår psykiskt. Inom lyckoforskningen finner man dock endast mycket svaga eller obefintliga samband mellan utbildningsnivå och välmående. Sambandet mellan inkomst och välbefinnande är starkare men fortfarande svagt och beror delvis på att personer som är lyckliga tidigt i livet tjänar mer pengar senare i livet. Få studier har undersökt sambandet mellan social klass och lycka men de som gjorts tyder på ett svagt samband. Sammantaget brukar socioekonomisk status inte förklara mer än ungefär 5-10 procent av variationen i människors välbefinnande. Trots detta jämställs ofta ”välfärd” eller ”ett gott liv” med hög socioekonomisk status inom samhällsvetenskapen. Inom politiken handlar de mesta frågorna om människors ekonomiska situation trots att vårt välbefinnande är beroende av långt fler faktorer, exempelvis sociala relationer, aktiva fritidssysslor och psykisk inställning. Se Kahnemans föreläsning  här.

Kön, klass och etnicitet är de viktigaste faktorerna för att förklara människors livschanser i västvärlden
Det finns skäl att tro att en mängd fler faktorer kan förklara ojämlikhet i fråga om tillgång till resurser som hög utbildning, god hälsa, hög inkomst, politisk makt med mera. Forskningen visar att kognitiv förmåga, personlighetsdrag, kroppslängd och utseende alla är faktorer som förklarar människors livschanser i en betydande utsträckning.  I vissa fall är dessa faktorer förmodligen viktigare än kön, klass och etnicitet. Trots det får vi sällan veta något om detta på grundutbildningar i Sociologi eller inom andra samhällsvetenskapliga utbildningar. Inom politiken slåss ingen eller endast fåtalet för diskriminering av grupper som ”de introverta”, ”de neurotiska”, ”de impulsiva”, ”de korta”, ”de med låg kognitiv förmåga” eller ”de som saknar ett tilldragande yttre”. Läs mer om utseendets betydelse här, om personligheten och kognitiv förmåga här och kroppslängd här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, forskning, myter

Idag damp boken ”50 Great Myths of Popular Psychology: Shattering Widespread Misconceptions about Human Behavior”  ner i brevlådan. Bland de myter som författarna utlovas ta sig an finns bland annat: ”Vissa människor är högerhjärnor andra vänsterhjärnor”, ”Tonåren är en tid i psykologisk förvirring”, ”Människor undertrycker ofta traumatiska livshändelser”, ”Hur lyckliga vi är beror mest på våra yttre livsvillkor”, ”Vi blir attraherade av personer som är olika oss själva”, ”Bara djupt deprimerade personer begår självmord” och ”Det är bättre att ventilera ilska än att hålla den inne”.  Boken är skriven av fyra professorer i Psykologi och samtliga 50 myter vederläggs med hjälp av rikliga referenser till studier. Mycket spännande, återkommer med en liten recension när jag läst boken.