Under Juli 2012 släppte Google i samarbete med Asus surfplattan Nexus 7. Än så länge finns den bara att köpa i Kanada, Storbritannien och USA. Nexus 7 ryktas dyka upp i svenska butiker i september. För den som vill lägga vantarna på en Nexus 7 redan nu säljs den av att flertal försäljare på brittiska ebay.co.uk. Det var också där jag fick tag i min platta.

Hur bra är då Nexus 7? Den samlade kritikerkåren verkar vara odelat positiva. Praktiskt alla recensioner från engelskspråkiga tidningar och IT-satjer hyller Nexus 7 som den mest prisvärda surfplattan alla kategorier. Vissa hävdar till och med att den är den bästa surfplattan överhuvudtaget. Jag kan inte minnas när en IT-pryl varit så hyllad senast.

Själv har jag tidigare haft Samsungs första Galaxy Tab samt den senare Galaxy Tab 8.9, jag har även testat HTC Flyer och Apples iPad 2 vid ett flertal tillfällen. Mina tankar kring Nexus 7 får därför ses i ljuset av detta.

Här kommer mina reflektioner kring Nexus 7:

Utseende/design/byggkvalitet: En av de första sakerna man lägger märke till är hur skönt Nexus 7 ligger i handen. Baksidan är gjord av ett gummimaterial som gör plattan mycket greppvänlig och skön att hålla i under längre perioder. Den ringa vikten på 340 gram är också något som bidrar till att man kan ligga i sängen och hålla i plattan utan att det känns tungt och obekvämt. I övrigt känns Nexus 7 mycket välbyggd. Plattan ger inte från sig en tillstymmelse till knak och knarr utan känns mycket solid. Vid en jämförelse med Galaxy Tab 8.9 tycker jag att Nexus ligger bättre i handen och upplevs som något mer välbyggd även om Samsungs surfplattor också är riktigt välbyggda. Något som är underskattat när man jämför surfplattor är just vikten. Ju lättare plattan är desto bekvämare är den att hålla i handen och ju lättare är den att bära med sig. Nexus 7 är idag en av de lättaste surfplattorna på marknaden. Personligen skulle jag dock inte ha något emot om den hade varit ännu lättare. En den har viss tyngd gör dock att den känns rejäl och stabil.

På minussidan hade Nexus 7 kunnat vara lite tunnare och kanterna i höjdled är kanske onödigt tjocka. Dock är dessa två saker inte odelat negativa. Hade Nexus 7 varit tunnare kanske den inte varit lika skön att greppa med händerna, vidare fyller de tjocka kanterna en funktion när man håller i plattan i landskapsläge. Att Nexus 7 är liten och lätt gör att den fungerar bra att bära med sig i en stor byxficka eller jackficka. När det gäller estetik tycker jag Nexus 7 är snygg utan att för den skull sticka ut. Hade kanterna runt skärmen varit tunnare hade plattan antagligen sett snyggare ut. Den är enligt mig snyggare än Galaxy Tab 8.9 och 10.1 men inte lika snygg som Galaxy Tab 7.7. Den senare plattan är snyggare, tunnare och nästan lika nätt trots att den har en större skärm. Det är också svårt att låta bli att tänka på hur extremt smidig och liten Nexus 7 hade varit om de svarta kanterna skalats ner till ett minimum.

Skärmen: Nexus 7 har en IPS-skärm med en upplösning på 1280×800 punkter. Skärmen är ljusstark och har bra betraktningsvinklar. Dock märker jag ingen större skillnad mot Galaxy Tab 8.9 som jag också tycker har en förhållandevis bra skärm. Den ringa storleken på 7 tum innebär båda fördelar och nackdelar. Fördelen är att plattan är liten och smidig att bära med sig, nackdelen är att skärmen kan upplevas som liten när man t.ex. läser tidningar eller akademiska artiklar. Jag läste frekvent akademiska artiklar på Tab 8.9 och upplever att Nexus inte riktigt ger en lika bra upplevelse. Exempelvis kunde jag läsa dubbelspaltiga artiklar utan att zooma på Tab 8.9 vilket inte funkar så bra på Nexusen. Jag upplever även att Nexus 7 är för liten för att surfa med i landskapsläge vilket är synd. Storleken på Nexus 7 passar bra för bokläsning, dock är den inte lika behaglig för ögonen som en riktig e-bokläsare. Skärmen på Nexus 7 ger ifrån sig en hel reflektioner i ett ljust rum eller i soljus, men inte märkbart mer än konkurrenternas plattor. Något jag hoppas på i framtiden är surfplattor med matta skärmar.

Prestanda/flyt: Två saker som gör att Nexus 7 sticker ut är att den är bestyckad med en kraftfull hårdvara (fyrkärnig processor) samt ett operativsystem som är riktigt bra optimerat för hög prestanda. Här märks också den största skillnaden mot de andra androidplattor jag testat tidigare. Till skillnad från Galaxy Tab 8.9 och HTC Flyer är lagg nästan obefintligt på Nexus 7. Allt flyter på enormt fint i både menyer och program. Jag tror att det flyter ungefär lika bra som på Apples iPad 2 (har ej testat iPad 3). En liten tillstymmelse till lagg kan skönjas när man scrollar i webbläsaren och möjligen presterar Nexus 7 här något sämre än ipad 3. Jag har även testat några krävande spel såsom ”Dead Trigger”, ”Shadowgun THD” samt ”Samuari 2” vilka alla flyter på helt perfekt. Kort och gott finns det i princip inget mer att önska av Nexus 7 när det gäller prestanda och flyt.

Övriga hårdvarufunktioner: Högtalaren på Nexus 7 är okej men inte mer, den är inte lika kraftfull som den som sitter på Samsungs olika modeller och gör mig lite besviken. Att spela musik på hög volym låter burkigt och inte lika bra som på Tab 8.9. Till skillnad från flera av konkurrenterna saknar Nexus 7 dessutom en kamera på baksidan, plats för SIM-kort samt externt minneskort. Nexus 7 har dock en kamera på framsidan som kan användas för videosamtal (t.ex. skype). Att plattan saknar en kamera på baksidan tycker jag inte är någon större nackdel. De flesta använder trots allt inte sin surfplatta till att fotografera med och dessutom brukar sådana kameror ändå inte vara av speciellt bra kvalitet. Att Nexus 7 saknar plats för ett minneskort samt ett SIM-kort är dock värre. Visserligen kan man komma åt internet genom att dela ut sin internetuppkoppling från mobiltelefonen, men detta drar en hel del batteri från telefonen och det är inte lika smidigt som att sätta in ett SIM-kort.

Att Nexus 7 saknar plats för microSD-kort är kanske en ännu större nackdel. Särskilt då plattan bara finns att köpa med 8 eller 16 GB inbyggt minne. Det finns två lösningar om man får problem med att minnet tar slut. Dels kan man spara sin data på molnbaserade tjänster som Dropbox, Google Drive eller Microsoft Skydrive, dels kan man roota Nexus 7 och koppla in ett USB-minne till den (guider finns på nätet). Både dessa lösningar är dock betydligt krångligare jämfört med att använda sig av ett microSD-kort (som de flesta konkurrerande androidplattor har plats för). Problemet med avsaknaden av minneskortplats ska dock inte överdrivas. Om du främst streamar musik och film över internet räcker 8 GB rätt långt. Även de mest minneskrävande spelen är inte mer än några hundra megabyte stora. Själv har jag även tänkt laborera med att koppla ett USB-minne till den (Har inte hunnit testa detta ännu).

Mjukvara/operativsystem: En av de största fördelarna med Nexus 7 är att den är garanterad att få snabba uppdateringar av Googles senaste operativsystem Android. Vidare får man Androids gränssnitt i sitt originalutförande vilket jag tycker bättre om än de modifierade varianter som HTC och Samsung skickar med sina plattor. Som jag redan nämnt är flytet i Andriod 4.1 närmast perfekt, vidare tycker jag mängden funktioner  i Android ICS är bättre än i IOS som används i iPad. Android funktioner gör den mer lika en dator där begränsningarna är få.  Jag tror att de flesta som varit tveksamma till Android tidigare skulle bli positivt överraskade om de skulle se hur bra Android nu blivit. Det största argumentet för att köpa en iPad istället för Nexus 7 är dock fortfarande att det finns en större mängd bra appar till iPad. Dock börjar glappet mellan apputbudet för IOS och Android bli mindre och mindre och de flesta populära appar görs nu både till IOS och Android.

Är Nexus 7 prisvärd? Priset på Nexus 7 ligger mellan 2000-3000 kr om den importeras till Sverige från England eller USA. Vid en jämförelse med andra surfplattor framstår Nexus 7 därför som mycket prisvärd. Speciellt om du får tag på den för drygt 2000 kr. HTC Flyer tycker jag inte är en värdig utmanare eftersom den har en gammal (och seg) Androidversion(Honeycomb och inte ICS) samt är betydligt tyngre. De närmaste konkurrenterna är istället Galaxy Tab 2 7” och Galaxy Tab Plus vilka båda kostar ca 2000 kr med wifi och ca 3000 kr med wifi och 3G. Dessa två Samsungplattor är ungefär lika lätta och nätta som Nexus 7 och dessutom något tunnare. Yttermåtten är snarlika (se bilden nedan). Vidare har båda dessa Samsungplattor plats för minneskort samt går att köpa med plats för SIM-kort. Nexus 7 vinner dock på en högupplöst skärm, kraftfullare hårdvara samt bättre optimerad mjukvara. Vad gäller estetiken tycker jag båda ser bra ut även om Nexus 7 nog är lite elegantare. Om du har ett stort behov av plats för minneskort och SIM-kort är antagligen någon av Samsungs två sjutummare det bättre valet, annars är Nexus 7 utan tvekan den platta man bör köpa i kategorin 7-tum.

Om köpet står mellan Nexus 7 och större surfplattor på 8, 9 eller 10 tum råder jag att testa några olika modeller innan du köper. Om plattan ska användas för film och för att läsa tidningar och artiklar kan känslan på en större platta vara bättre. Detta bör dock ställas mot det faktum att dessa plattor är betydligt klumpigare och tyngre samt även dyrare. Personligen tror jag att 8 tum kan vara en perfekt kompromiss mellan storlek och smidighet, Nexus 7 hade kunna ha en större skärm om den inte haft så stora kanter.

Samsung Galaxy Tab 7.7 är troligen den bästa androidplattan som finns, den är lika lätt som Nexus 7 men har en 0,7 tum större AMOLED-skärm samt plats för både SIM-kort och minneskort. På diverse nätforum kan man läsa att många som testat både Nexus 7 och Tab 7.7 föredrar Taben. Den är dock dubbelt så dyr som Nexus 7. Motorolas platta Xoom 8.2 media edition kostar mellan 2000-3000 kr och kan vara ett intressant alternativ. Xoom 8.2 har dock inte fått lika bra kritik som Nexus 7 i olika recensioner på nätet. Det ryktas även om en ny iPad Mini som ska vara 7.8 tum stor vilket kan bli en värdig utmanare till Nexus 7. Att jämföra Nexus 7 mot ipad 2, 3 och Samsung och Asus 10-tumsplattor låter sig som sagt också göras men då handlar det hela nästan helt om man föredrar en stor eller liten platta. Själv sålde jag min min Galaxy Tab 8.9 och köpte en Nexus 7. Jag ångrar mig inte. Enligt mig väger portabilitet samt en snabb och laggfri upplevelse tyngre än en stor skärm.

Apples produkter ger ofta användaren en omedelbar känsla av välbehag. Detta beror antagligen på att deras produkter framstår som estetiskt tilltalande och enkla/intuitiva att använda. Vidare, utan att riktigt kunna peka på varför tycker många att iphone och ipad helt enkelt ”känns bättre” än alternativen. Detta är ett helhetsintryck som inte kan reduceras till summan av några enskilda kvaliteter på ett enkelt sätt. För första gången tycker jag att man nu lyckats framkalla detta positiva helhetsintryck även på en Androidprodukt. Nexus 7 har inte bara goda tekniska specifikationer till ett lågt pris den känns också mycket behaglig att använda.

_________

Filip Fors

Först ut i september kommer boken Redirect: The Surprising New Science of Psychological Change av Tim Wilson. I boken ska Wilson prestera en effektiv metod för personlig och social förändring som han kallar story-editing. I korthet handlar metoden om att små förändringar kring hur vi tänker på oss själv kan resultera i stora förändringar på vårt beteende och vårt välbefinnande.

Nästa bok, Willpower: Rediscovering the Greatest Human Strength,  är skriven av Roy F. Baumeister och John Tierney. Baumeister har ägnat en hel del forskning åt att försöka förstå hur vi kan utveckla vår viljestyrka. Att bli mer viljestark och stå emot kortsiktiga belöningar är något de flesta av oss eftersträvar. I boken utlovas handfasta tips på hur man kan utveckla sin viljestyrka baserat på forskning.

Den sista boken lanseras i oktober med titeln Thinking, Fast and Slow.  Boken är skriven av Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Mycket av Kahnemans forskning har handlat om att förstå hur vi tänker. Kahneman delar in tänkandet i två system, ett automatiskt snabbt system som styr våra omedelbara reaktioner och vår intuition. Ett långsamt manuellt system som som vi använder när vi göra rationella överväganden och kalkyler.  I boken beskriver Kahneman hur de två system påverkar hur vi fattar beslut och i vilka situationer vi bör förlita oss på respektive typ av tänkande.

För att höja sin lyckonivå, speciellt på lång sikt, behöver man antagligen förr eller senare jobba med någon form av personlig utveckling. Hur detta ska gå till finns det olika recept på. En bra grund att utgå ifrån är Dan McAdams teori om personlighetens tre nivåer.

Jag ska i fyra inlägg här på bloggen gå igenom var och en av dessa nivåer och försöka dra slutsatser kring vilken betydelse dessa har för en långsiktig lyckosträvan. Inläggen kommer bli ganska långa men jag hoppas att det är värt tiden det tar att läsa dem. Idén till dessa inlägg såddes när jag läste Daniel Nettles bok ”Personality”. Det är kort och gott en av de bästa böcker jag någonsin läst och jag rekommenderar alla som är intresserad av psykologi och personlig utveckling att läsa den. Den tillför vetenskaplighet till ett område som är fullt med spekulation och lättsmälta självhjälpsböcker.

Personligheten har en väldigt genomgripande betydelse för alla aspekter av våra liv men jag kommer här att fokusera på dess betydelse för ett lyckligt liv.

Personlighetens första nivå – Big Five

Låt oss börja med personlighetens första nivå. Här ligger enligt McAdams de fem stora personlighetsdragen. Modellen sammanfattar en människans personlighet i fem olika drag: ”öppenhet för nya intryck”, ”samvetsgrannhet”, ”extraversion”, ”vänlighet” och ”emotionell stabilitet”. Dessa fem begrepp används här i en vetenskaplig mening inte helt identisk med vardagsspråket. Nedan följer därför en mycket kort beskrivning av varje drag hämtat från wikipedia (jag har gjort vissa korrigeringar):

Öppenhet för nya intryck: en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.

Samvetsgrannhet: en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.

Extraversion: en tendens att ofta uppleva energi, positiva känslor, självsäkerhet och att söka stimulans och andras sällskap

Vänlighet: en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.

Emotionell stabilitet: en tendens att sällan uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet;

De fem stora dragen är oberoende av varandra. Att en person i hög grad är samvetsgrann säger således inget om hur extrovert eller öppen personen är. Utgångspunkten i modellen är att vi alla befinner oss någonstans på en glidande skala för varje drag. Olika personer kan alltså vara mer eller mindre emotionellt stabila mer eller mindre vänliga och så vidare. Vars på skalan varje individ befinner sig är dock ganska stabilt genom olika situationer och livsfaser, därav benämningen ”personlighetsdrag”. De fem dragen påverkar hur vi tänker, känner och beter oss på den mest grundläggande nivån.

De  fem stora personlighetsdragens struktur har man funnit i över 50 olika mänskliga kulturer och flera av dragen har även påträffats bland andra djur. Att vi skiljer oss åt avseende dessa olika dragen beror bland annat på att olika personlighetskonfigurationer varit fördelaktiga i olika miljöer under den mänskliga evolutionen. I en otrygg miljö med livshotande faror som väntar runt hörnet har exempelvis en låg grad av emotionell stabilitet varit fördelaktigt. Att ofta uppleva ängslan och oro har i dessa miljöer varit fördelaktigt eftersom dessa känslor signalerar att vi bör vara på vår vakt.  I andra miljöer har det varit särskilt viktigt att vara vänlig mot medmänniskor och så vidare. De flesta forskare hävdar alltså att de fem dragens utveckling kan förklaras mot bakgrund av Darwins teori om det naturliga urvalet. Drag som varit fördelaktiga i en viss miljö har levt vidare och förts vidare till nästa generation.

Delvis genetisk bestämda

De flesta studier tyder på att de fem stora personlighetsdragen i hög grad är genetiskt betingade. Åtminstone 40-50 procent av variationen i dessa fem personlighetsdrag kan föras tillbaka till generna. Vad den resterande delen av variationen beror på finns det väldigt lite vetenskaplig kunskap om. Det man kan konstatera är att gängse idéer om att socialisationen i hemmet spelar en roll inte har fått något starkt stöd. Antagligen spelar unika livshändelser och mer eller mindre slumpmässiga faktorer in för att förklara den del av variationen som inte beror på gener.

Vissa forskare menar att mycket tidiga upplevelser i bardomen eller på fosterstadiet även kan spela in. Faktorer såsom om modern utsatts för mycket stress när barnet låg i magen skulle exempelvis kunna göra barnet mindre emotionellt stabilt. Idén är är att mammans stresshormoner signalerar till barnet att miljön utanför är farlig. I en sådan miljö fyller en ängslig och orolig personlighet således en viktig överlevnadsfunktion. Studier på råttor bekräftar en sådan justering av personligheten på fosterstadiet. Men det vetenskapliga stödet för att detta även gäller på människor är ännu begränsat.

Överlag kan vi  konstatera är att de flesta av de faktorer som bestämmer hur vi står oss på de fem dragen står utanför personlig påverkan. Vad vi har för gener och vad som hände under en mycket tidig bardom  kan vi inte kontrollera.  Våra grundläggande personlighetsdrag är alltså i hög grad bestämda redan från tidig ålder. Vi återkommer till detta i slutet på inlägget.

De fem personlighetsdragen påverkar hur vi automatiskt känner, tänker och beter oss

Viktigt att känna till är att de fem stora personlighetsdragen påverkar det man inom psykologin kallar det automatiska systemet. Andra begrepp som instinkter och intuition brukar ibland också användas för att beskriva detta system. Teorier om att vi har en undermedveten del av psyket går även relatera hit. I korthet handlar det om hur vi reflexmässigt tänker och känner i olika situationer. En person som har lågt grad av emotionell stabilitet kan exempelvis känna en stark oro varje gång en deadline på jobbet närmar sig, eller när en främling kommer fram och börjar prata på stan. Dessa känslomässiga reaktioner kommer i regel snabbt och automatiskt, utan att hon kan kontrollera dem speciellt mycket. En person med hög emotionell stabilitet kanske istället agerar med ett lugn i situationerna ovan, utan att hon medvetet behöver bestämma sig för detta. Dessa automatiska reaktioner reglerar inte bara känslor utan även tillhörande tankar och beteenden. Dessa känslor, tankar och beteenden påverkar varandra i ett komplext samspel.

En utåtriktad person blir på väldigt bra humör när hon får höra att hon är bjuden på en stor fest. En introvert person som får samma erbjudande blir kanske glad men inte lika upprymd och energifylld. En person som har hög grad av målmedvetenhet har inga större problem att undvika godsaker för att hålla vikten. En person med låg grad av målmedvetenhet har desto svårare att inte ge efter för impulsen att äta kakan. Detta är några enkla exempel på hur de grundläggande personlighetsdragen mer eller mindre automatiskt påverkar våra reaktioner till vad som händer oss.

Personlighetsdragen påverkar även hur vi känner, tänker och beter oss i stunder då ingen uppenbar yttre händelse inträffat. Exempelvis kan personer som har låg emotionell stabilitet (neurotiska personer) ibland känna sig illa till mods och deprimerade utan påtaglig anledning. Även om det i normalfallet brukar inträffa något som triggar känslorna.

Vilka personlighetsdrag är viktigast för lyckan?

Tre av de fem stora personlighetsdragen har i lyckoforskningen visat sig särskilt viktiga för lyckan.  Dessa är i viktighetsordning: emotionell stabilitet, extraversion och samvetsgrannhet. Att ha högt på dessa drag grad är alltså i genomsnitt lyckobefrämjande enligt en mängd studier.

Det brukar ibland sägas att vår lyckonivå delvis är genetiskt bestämd. Den senaste forskningen tyder på det inte finns någon speciell lyckogen. Det är snarare så att specifika gener reglerar de tre personlighetsdragen ovan som i sin tur påverkar vår lyckonivå. Dessa tre personlighetsdrag påverkar betydligt mer av vår lyckonivå än gängse mått på yttre livsvillkor. Enligt mina egna analyser förklarar de tre personlighetsdragen ungefär 3 till 5 gånger så mycket av variationen i människors lycka i jämförelse med socioekonomisk status och civilstatus.

I vissa studier har man funnit att dragen öppenhet och vänlighet också påverkar lyckan. Öppna och vänliga personer har i dessa studier visat sig vara något lyckligare än de som har lågt på dessa drag. Men sambanden är i regel svaga och har inte påträffats i alla studier. Detta är skälet till att jag tonar ner betydelsen av dessa drag för den personliga lyckan.

Hur påverkar då graden av emotionell stabilitet,extraversion och samvetsgrannhet lyckan?  Lite förenklat kan man säga att emotionell stabilitet reglerar nivån av negativa känslor, extraversion nivån av positiva känslor. Personlighetsdraget samvetsgrannhet har ingen direkt koppling till vårt välbefinnande på detta vis. Istället påverkar det lyckan mer indirekt, genom att personer som har hög grad av samvetsgrannhet är bra på att uppnå långsiktiga mål.  Något som i sin tur gör dem lyckligare. Personer som har låg grad av samvetsgrannhet är impulsiva och gör ofta det som känns bra för stunden även om detta kan vara destruktivt för långsiktig måluppfyllelse och lycka.

Personlighetsdragen är stabila och svårföränderliga

Går det att förändra våra grundläggande personlighetsdrag? Eftersom dessa har en så stor betydelse för lyckonivån borde man väl lägga in stöten här? Det finns delade meningar om detta. Vissa forskare, som evolutionspsykologen Daniel Nettle, menar att det mer eller mindre är omöjligt att förändra personlighetens första nivå. Att bli mer extrovert, emotionellt stabil och samvetsgrann är svårt eller kanske omöjligt på grund av det är genetiskt programmerat i oss på förhand. Andra forskare är mer positiva och menar att forskningen kring hjärnans plasticitet ger stöd för att det nog går att förändra. Socialpsykologen Johanthan Haidt menar att SSRI-antidepressiva är den enda vägen för att förändra graden av emotionell stabilitet och extraversion. Jag tror ingen forskare verkligen vet svaret på dessa fråga ännu.

Även om det finns delade meningar kring möjligheten att förändra personlighetsdragen tror jag vissa slutsatser går att dra med viss säkerhet. Även om våra grundläggande personlighetsdrag skulle gå att förändra finns det inget som tyder på att det går att göra snabba och stora förändringar på detta område. Är man väldigt introvert kan man knappast räkna med att någonsin bli väldigt extrovert. Möjligen kan man bli något mer extrovert efter några års träning. På det stora hela tror jag därför att man inte bör rikta in sin personlighetsutveckling på att förändra sitt läge på de fem stora personlighetsdragen. Som vi ska se tror jag att det finns ett betydligt större utrymme på personlighetens andra nivå. Nivå två handlar om hur dessa personlighetsdrag kommer till uttryck och hur man kan hantera dem. Mer om detta i nästa inlägg.

De fem dragen viktiga för självkännedom

Även om det är svårt att förändra de fem stora personlighetsdragen tror jag det är bra att känna till hur man ligger till på dessa olika drag. En grundläggande självkännedom är inte minst viktigt för att förändra andra delar av personligheten som är lättare att förändra. Det är också spännande och roligt att i sig att fundera på vem man är.

Det kan vara viktigt att tänka på att även om vissa av de fem personlighetsdragen påverkar välbefinnandet betyder det inte man kan säga att vissa människor har en bättre personlighet bara för att de har högt på de lyckobefrämjande dragen. Det finns många exempel på personer under historien som varit både introverta och neurotiska och som använt sig av dessa drag för att uträtta stor konst, forskning och många andra saker. Det kanske inte var så glada och lyckliga jämnt och ständigt men de uppnådde andra värden. Hur bra en viss människas personlighet är beror helt på vad vi värderar som viktigt och på vilket område vi pratar om. Man kan ha som utgångspunkt alla dragen har fördelar och nackdelar och se på det hela med en prestigelös, icke-värderande attityd.

Steg ett i personlighetsutvecklingen utifrån detta perspektiv handlar inte om en konkret förändring i sig. Syftet är snarare ökad självkännedom som senare är en viktig komponent för en konkret förändring. Att tänka på sig själv i termer av de fem stora dragen är bra verktyg på vägen. På hemsidan Signal Patterns kan man göra tester med feedback kring de fem stora dragen. Jag rekommenderar att göra testet där. Ett ännu bättre test, som dock tar länge tid, finns på facebook och heter mypersonality. Man kan också göra ett annat big five-test här.

För att illustrera hur ett test kan se ut ser ni min personlighetsprofil i grafen nedan. Testet gjorde jag på signal patterns hemsida. Utifrån mina självskattningar så är jag tämligen vänlig och stabil, jag har medelhögt på extraversion och öppenhet. Jag är också ganska impulsiv  (låg samvetsgrannhet).

Utifrån detta test borde jag vara ganska lycklig eftersom jag sällan är ängslig och orolig (emotionellt stabil) och i alla fall ganska extrovert. Det som drar ner min lyckonivå något är att jag ganska impulsiv. Dessa prognoser stämmer faktiskt rätt bra med hur mitt dagliga välbefinnande ser ut. På en tiogradig skala skulle jag nog säga att jag oftast ligger på 7-8.  Hade jag haft högre på samvetsgrannhet hade jag antagligen inte skjutit upp saker lika mycket och varit bättre på att få till olika positiva vanor, som att meditera. Detta skulle göra mig i alla fall något lyckligare. Likaså hade jag nog varit ännu lyckligare om jag varit mer extrovert.

I nästa post kommer jag ge en introduktion till personlighetens andra nivå. Det är också den nivån som är mest intressant ur ett förändringsperspektiv. Jag kommer då också gå in på hur man kan dra nytta av de fem dragen för att utveckla och dra nytta av den personlighetsprofil som man har.

Filip Fors

Nytt inlägg på lyckobloggen.

Ny post på lyckobloggen.

Idag bloggar jag på lyckobloggen om kritiken av poppsykologi och självhjälpslitteratur. Läs inlägget här.

Aftonbladets musikkritiker Markus Larsson har satt ihop en Spotifyplaylist med hans ”all-time” favoritsoullåtar. Lär mer om listan här och lyssna på spellistan via Spotify här. Min musiksmak formades mycket av Per Bjurman och Markus Larsson krönikor och recensioner under tonåren. Det var då jag fastnade för Soulmusik och det är fortfarande min favoritgenre.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om soul, musik, spotify, listor

Läs inlägget här.