Världen blir sämre och sämre
Tvärtemot vad många människor fortfarande tror har världen blivit en oerhört mycket bättre plats under det senaste århundradet (i alla fall för människorna). Krigen har minskat radikalt, andelen av världens befolkning som lever i absolut fattigdom har minskat enormt. Folkhälsan och livslängden har stadigt förbättrats. Andelen människor som uppger sig vara nöjda med livet och lyckliga har även ökat i de flesta av världens länder . Se Steven Pinkers TED-föreläsning om minskningen av krig och våld här, Hans Roslings TED-föreläsning om förbättringen av folkhälsan här. Läs mer om ökningen av välbefinnande här.

Sjukvården har stor betydelse för folkhälsan
Det finns en utbredd föreställningen om att sjukvården är en väldigt viktigt samhällsinstitution. Sjukvården utgör ofta en het politiskt fråga, en av de hetaste. Det klagas ofta på att sjukvården får för lite resurser. Detta trots att man inte verkar finna något stabilt samband mellan hur mycket pengar ett land spenderar på sjukvård och hur god folkhälsa medborgarna har. Icke-sambandet gäller i båda rika och fattiga länder och även bland Amerikas stater.  Icke-sambandet bekräftas även i ett kontrollerat experiment som gjordes i USA på 1970-talet. Det finnas massor av faktorer som påverkar människors hälsa men sjukvården verkar inte vara den mest avgörande. Nationalekonomen Robin Hanson hävdar att sjukvården inte gör någon genomsnittlig nytta för folkhälsan utöver en viss miniminivå. Läs mer om detta här. Hanson blir intervjuad om frågan här.

Människors personlighet formas primärt av uppfostran och närmiljön
”Tabula rasa” är fortfarande en ganska utbredd föreställning bland samhällsvetare. Tvillingstudier visar dock att den likhet som finns mellan föräldrar och barns personlighet beror på att barnen och föräldrarna delar samma gener. Enäggstvillingar som uppfostras i samma familj är inte mer lika varandra än enäggstvillingar som skiljts åt vid födseln och uppfostrats i olika familjer och sociala klasser. Forskningen tyder på att det som är mest avgörande för hur en människas personlighet utvecklas är det genetiska arvet samt den omgivande samhällskulturen, inte föräldrauppfostran. Se Steven Pinkers TED-föreläsning om myten om ”tabula rasa” här.

Socioekonomisk status är den viktigaste förklaringsfaktorn till hur människor mår
Samhällsvetare, speciellt sociologer och nationalekonomer utgår ofta (underförstått) från att människors inkomst, utbildningsnivå och sociala klass har en väldigt stor betydelse för hur människor mår psykiskt. Inom lyckoforskningen finner man dock endast mycket svaga eller obefintliga samband mellan utbildningsnivå och välmående. Sambandet mellan inkomst och välbefinnande är starkare men fortfarande svagt och beror delvis på att personer som är lyckliga tidigt i livet tjänar mer pengar senare i livet. Få studier har undersökt sambandet mellan social klass och lycka men de som gjorts tyder på ett svagt samband. Sammantaget brukar socioekonomisk status inte förklara mer än ungefär 5-10 procent av variationen i människors välbefinnande. Trots detta jämställs ofta ”välfärd” eller ”ett gott liv” med hög socioekonomisk status inom samhällsvetenskapen. Inom politiken handlar de mesta frågorna om människors ekonomiska situation trots att vårt välbefinnande är beroende av långt fler faktorer, exempelvis sociala relationer, aktiva fritidssysslor och psykisk inställning. Se Kahnemans föreläsning  här.

Kön, klass och etnicitet är de viktigaste faktorerna för att förklara människors livschanser i västvärlden
Det finns skäl att tro att en mängd fler faktorer kan förklara ojämlikhet i fråga om tillgång till resurser som hög utbildning, god hälsa, hög inkomst, politisk makt med mera. Forskningen visar att kognitiv förmåga, personlighetsdrag, kroppslängd och utseende alla är faktorer som förklarar människors livschanser i en betydande utsträckning.  I vissa fall är dessa faktorer förmodligen viktigare än kön, klass och etnicitet. Trots det får vi sällan veta något om detta på grundutbildningar i Sociologi eller inom andra samhällsvetenskapliga utbildningar. Inom politiken slåss ingen eller endast fåtalet för diskriminering av grupper som ”de introverta”, ”de neurotiska”, ”de impulsiva”, ”de korta”, ”de med låg kognitiv förmåga” eller ”de som saknar ett tilldragande yttre”. Läs mer om utseendets betydelse här, om personligheten och kognitiv förmåga här och kroppslängd här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,